Nylonslingor
Nylon är ett syntetiskt material som har använts för slingor och quickdraws sedan 50-talet, så det är onekligen ett väl beprövat material. Nylonslingor känns igen av att de är färgade genom hela slingan, jämfört med dyneemaslingor som bara har en färgad kant.
Fördelar
Nylonslingor är dynamiska, vilket innebär att de töjer på sig vid fall. Detta minskar belastningen på både kropp och utrustning. De är också billigare än dyneemaslingor – ungefär hälften så dyra vid samma hållfasthet.
Fibrerna i nylon bryts inte ner lika fort som dyneema, vilket gör att de generellt sett håller längre. Nylon går också att färga i olika färger, vilket gör det lättare att organisera på racket och skilja dina slingor från dina klätterkompisars.
Nackdelar
Nylon är inte lika starkt som dyneema, vilket gör att slingorna är avsevärt större och klumpigare. Detta märks tydligast med långa slingor.
Nylon har förhållandevis hög vattenabsorberingsförmåga, vilket inte är önskvärt. De fungerar att klättra med i regn, men vid isklättring gör denna egenskap dem direkt olämpliga.
Användningsområde
Nylonslingor är särskilt lämpade till att bygga standplatser, då de ofta innefattar knutar. De passar även bra att använda som självförsäkring vid standplatsen.
Dyneemaslingor
Dyneema, Spectra och Dynatec är tre namn på samma sorts slinga. Dyneema var den första som släpptes under mitten på 90-talet, och är därför det namn som fastnat hos de flesta. Gemensamt för alla dessa slingor är att de är tillverkade i polyeten, ett syntetiskt material som är starkare än stål.
Dyneemaslingor är mestadels vita med en färgad kant i nylon som är till för att motverka fransning.
Fördelar
Polyeten är ett extremt starkt material, vilket gör att dyneemaslingor är kompakta jämfört med slingor i nylon. De tar mindre plats i ryggsäcken och på racket, och väger ungefär 50% mindre än nylonslingor med samma hållfasthet.
Polyeten har kortare livslängd än nylon, men är mer beständigt mot nötskador och UV-strålning. Materialet absorberar också väldigt lite vatten, vilket gör det lämpligt för isklättring.
Nackdelar
Polyeten töjer sig knappt vid stress. Många likställer ett fall på en dyneemaslinga med ett fall på en stålvajer, men det stämmer inte helt. Dyneema stretchar ungefär 3–5%, jämfört med nylon som ligger på 10–15%.
Slingor i polyeten kan tappa upp till 50% av styrkan om man gör en knut på dem. Materialet har dessutom väldigt låg friktion, vilket i värsta fall kan leda till att knuten vandrar genom sig själv och öppnar upp. Det finns speciella knutar som förhindrar detta, men även med dessa finns risken att knuten dras åt så hårt vid belastning att du aldrig får upp den igen.
Polyeten har också en lägre smältpunkt än nylon – 145° jämfört med 245°. Detta blir knappast ett problem i solen, men du bör undvika rep mot rep i största möjliga mån då det skapar värme genom friktion.
Användningsområde
Dyneemaslingor är ett utmärkt val om du ska ha med mycket utrustning upp på berget, till exempel vid multi-pitch-klättring. De sparar både plats och vikt jämfört med nylonslingor. De är särskilt väl lämpade till förlängningsbara quickdraws, då motsvarande i nylon snabbt blir klumpiga.
Generellt är de ett bra val för långa slingor då de är mycket mer kompakta. Det kan ändå vara bra att ha minst en lång nylonslinga om du ska bygga standplats och behöver sammankoppla fästpunkterna med en knut.
Om du ska isklättra är det nästan ett måste att ha quickdraws med dyneemaslingor, då du slipper problemet med att de fryser till is.
Sammanfattning
Till de flesta sorters klättring fungerar båda materialen bra. Det finns inget som är objektivt bättre – de har olika styrkor. Det viktigaste att tänka på är att du inte använder nylonslingor till isklättring, och att du i största möjliga mån undviker att göra knutar på dyneemaslingor.
När du ska köpa klätterslingor, fundera noggrant på vad syftet är. Om du bara ska ha ett fåtal är nackdelen med nylonslingor ganska liten. Om du däremot fyller racket med slingor och quickdraws kan det vara en god idé att välja så många som möjligt i dyneema.
