Köpguide för klätterslingor

Vad används klätterslingor till?

En klätterslinga är ett band som är sytt till en sluten ögla. Den har fyra huvudsakliga användningsområden:

• Förlänga en säkringspunkt. Två grindkarbiner och en slinga blir en förlängningsbar quickdraw som minskar repfriktionen på bultade leder som går i sicksack, och som håller friends från att vandra.
• Bygga standplats. Slingan kopplar ihop flera fästpunkter till en gemensam infästning.
• Lägga om naturliga fästen. Block, klipphorn och trädstammar går att säkra i med en slinga när det inte finns bult eller sprickor.
• Förankra dig själv. Vid standplatsen, vid omläggning och när du riggar en nedfirning.

De flesta klätterslingor tillverkas i två material: nylon och dyneema. Båda uppfyller samma krav och märks med samma brottstyrka, men de beter sig olika i knut, i väta och i solen.

Nylon eller dyneema: så skiljer sig klätterslingorna åt

Nylonslingor

Nylon är ett syntetiskt material som använts för slingor och quickdraws sedan 50-talet, så det är väl beprövat. Nylonslingor känns igen på att hela bandet är färgat, och det gör dem lätta att färgkoda och att skilja från klätterkompisarnas.

Nylon töjer sig mer än dyneema, vilket ger något lägre krafter vid ett ryck. Ingen slinga är dock dynamisk på det sätt ett klätterrep är, så ett fall direkt i en slinga ska alltid undvikas. Nylon tål också att böjas och knytas bättre, och nylonslingor är billigare.

Nackdelen är att nylon inte är lika starkt per gram som dyneema. Slingorna blir bredare och klumpigare, vilket märks tydligast i de långa längderna. Nylon suger dessutom åt sig relativt mycket vatten. Det fungerar i regn, men gör nylonslingor direkt olämpliga för isklättring, där de fryser till styva klumpar.

Dyneemaslingor

Dyneema och Spectra är två varumärken för samma fiber, och Dynatec är DMM:s namn på sina slingor i Dyneema. Spectra kom först, under 1980-talet, medan Dyneema lanserades 1990 och är det namn som fastnat. Alla tre är högmodulär polyeten, ett material som i förhållande till sin vikt är starkare än stål. Slingorna är vita eftersom fibern inte går att färga, med en färgad nylontråd som håller ihop väven.

Styrkan gör att dyneemaslingor kan göras smala och lätta. En dyneemaslinga på 120 cm väger omkring 40 procent mindre än en nylonslinga i samma längd, och tar betydligt mindre plats på racket. Dyneema tål också UV-strålning och nötning bättre än nylon, och absorberar nästan inget vatten, vilket gör materialet lämpligt för isklättring.

Nackdelarna följer av samma egenskaper. Polyeten töjer sig mycket lite och tar därför upp mindre energi vid en ryckbelastning än nylon. Materialet har låg friktion, så knutar sitter sämre: Mammut anger att en knut i dyneema kan börja glida vid belastningar över 2 kN. Smältpunkten är dessutom lägre. Petzl anger 140 °C för högmodulär polyeten, alltså under nylonets. Det blir inget problem i solen, men innebär att du ska undvika rep mot slinga, eftersom friktionen skapar värme.

Så väljer du klätterslingor i nylon eller dyneema

Till de flesta sorters klättring fungerar båda materialen. Vår rekommendation är att låta användningen styra: dyneema för allt du bär med dig många av, alltså förlängningsbara quickdraws och långa slingor på multipitch, och nylon när du vet att slingan ska knytas, som vid standplatser. Även om du kör ett rack i ren dyneema är det värt att ha minst en lång nylonslinga med för just det ändamålet.

Ska du isklättra ska valet falla på dyneema rakt igenom, eftersom nylonslingorna fryser.

Längder på klätterslingor och vad de används till

Klätterslingor säljs i fasta längder. DMM tillverkar till exempel sina Dynatec-slingor i 30, 60, 120, 240 och 400 cm. Tre av längderna täcker det mesta.

Klätterslinga 60 cm: alpinslingan

Standardlängden för en förlängningsbar quickdraw, även kallad alpinslinga. Med två grindkarbiner kan du bära den trippelvikt som en vanlig quickdraw och fälla ut den till full längd när leden svänger. Den fungerar också för att lägga om mindre block och klipphorn.

Klätterslinga 120 cm: den mest användbara längden

Förstahandsvalet när du bygger standplats och kopplar ihop två eller tre fästpunkter. Räcker även runt en klen trädstam och till att förlänga en säkring extra mycket i en grov traversering. Har du bara en klätterslinga i ryggsäcken ska den vara 120 cm.

Klätterslinga 240 cm: stora standplatser och grova träd

Den långa slingan tar du med när fästpunkterna sitter långt isär, när du behöver lägga om en riktigt grov trädstam eller när standplatsen byggs av tre punkter. En dyneemaslinga är här nästan given: motsvarande längd i nylon blir stor och tung.

Hur många klätterslingor behöver du?

För hall- och sportklättring behöver du inga alls utöver dina quickdraws. Klättrar du led utomhus på trad eller multipitch är fyra till sex slingor på 60 cm plus två på 120 cm en rimlig utgångspunkt, och därifrån justerar du efter hur dina lokala klippor ser ut. Kom ihåg att varje slinga också behöver två karbiner och plats på klätterselen.

Så starka är klätterslingor, och vad som försvagar dem

22 kN: så ska en klätterslinga vara märkt

Klätterslingor tillverkas enligt EN 566. Standarden kräver minst 22 kN brottstyrka och minst 10 mm bredd, och slingan ska vara märkt med tillverkarens namn, brottstyrkan, EN 566, tillverkningsår och CE-märkning med fyrsiffrigt nummer. Hittar du ingen sådan märkning på en slinga ska den inte användas för klättring.

Knutar försvagar klätterslingan

En knut halverar i praktiken styrkan. I DMM:s falltester brast dyneemaslingor med en enkel överhandsknut vid 11 kN vid fallfaktor 1 och vid 10,4 kN vid fallfaktor 2, alltså långt under de 22 kN slingan är märkt med. Nylonslingorna med samma knut höll: de töjde sig mer och toppade på 8,8 respektive 11,1 kN.

Till det kommer dyneemans låga friktion, som gör att knuten kan vandra genom sig själv och öppna upp. Knyter du ändå kan du räkna med att knuten dras åt så hårt vid belastning att du inte får upp den igen.

Därför ska du aldrig falla direkt i en klätterslinga

DMM:s tester visar hur höga krafterna blir när slingan står för dämpningen. Ett fall med fallfaktor 2 på ett dynamiskt 8,5 mm-rep gav 7,6 kN, medan samma fall i en slinga gav mellan 10 och 27 kN beroende på uppsättning. Krafter över 10 kN motsvarar ett ton och kan ge inre skador, och ett vanligt ledfall ligger på 4 till 7 kN.

Slutsatsen är enkel: säkra dig i standplatsen med repet när det går, och håll systemet stramt så att det aldrig finns slack ovanför en slinga du hänger i.

Aldrig löpande rep genom en klätterslinga

UIAA och BMC varnar särskilt för att fira ner någon med repet löpande direkt genom en slinga. Friktionen räcker för att smälta av en nylonslinga på så lite som tre meters nedfirning. Rappellering är en annan sak, eftersom repet då inte rör sig under belastning, men dra ner repet långsamt och utan kraft efteråt.

Livslängd, skötsel och kassering av klätterslingor

En klätterslinga håller mellan tre och tio år utan synligt slitage, enligt Mammut. Hur länge din faktiskt håller avgörs av hur den förvaras och används.

• Förvara slingorna svalt, torrt och mörkt, och undvik onödig UV-exponering.
• Håll dem borta från olja, lösningsmedel och rengöringsmedel. Garaget, bagageluckan och köket är dåliga förvaringsplatser.
• Har slingan legat i havsvatten, skölj den i sötvatten och låt den torka svalt. Torra saltkristaller nöter som fin sand.
• Kontrollera väven regelbundet. Kanterna på platta band är särskilt utsatta för skärskador och nötning.

Kassera klätterslingan om den har skärskador, avslitna trådar eller tydlig nötning, om den blivit blekt, stel eller luddig, eller om den utsatts för ett kraftigt fall även utan synlig skada. Ryckbelastade band kan sträckas ut invändigt så att fibrer brister och bildar små knölar i väven, vilket du känner med fingrarna. Slingor är billiga och enkla att byta, så var hellre för hård än för snäll i bedömningen.

Slingor som redan sitter på plats ute i klippan är en särskild risk. UIAA uppmanar till extrem försiktighet med dem: lita aldrig helt på en befintlig bandslinga, utan backa alltid upp den med en egen förankring.