Bouldering

Vad är bouldering?

Bouldering är klättring på låga väggar eller stenblock utan rep. Väggarna är sällan högre än fyra till fem meter, och inomhus ligger en tjock matta under hela väggen som fångar fallet. Utomhus tar du med egna mattor, så kallade crashpads. Lederna kallas problem, eftersom varje boulder är ett pussel av rörelser som ska lösas snarare än en sträcka som ska klättras.

Den låga höjden gör att bouldering handlar om teknik och styrka i några få rörelser, inte om uthållighet över en lång led. Det gör bouldering lika utmanande för en erfaren klättrare som för en nybörjare: problemen blir bara svårare.

Bouldering är det enklaste sättet att börja klättra

Du behöver ingen kompis som säkrar, inget rep och inga knutar. På de flesta klätterhallar räcker det att betala inträde och hyra ett par skor. Något klätterkort krävs inte för bouldering, till skillnad från klättring med rep där den som säkrar måste ha grönt kort. Många hallar erbjuder en frivillig boulderintroduktion där du får hallens regler och grunderna på en timme, och de flesta har en åldersgräns för att bouldra utan vuxen. Kolla din halls regler innan du går dit första gången.

Utrustning för bouldering

Bouldering kräver mindre klätterutrustning än någon annan form av klättring. Inomhus klarar du dig med det här.

Klätterskor för bouldering

Ett par klätterskor är det enda du egentligen behöver för bouldering inomhus. Hallen hyr ut skor, så vänta med att köpa egna tills du vet att du vill fortsätta.

Krita för bouldering

Krita är magnesiumkarbonat som håller händerna torra och förbättrar greppet. Inomhus brukar man ha kritan i en liten påse i midjan, medan man utomhus ofta använder en krithink som står på marken vid problemet.

Kläder för bouldering

Det finns inga speciella krav på kläder, men de måste tillåta rörelsefrihet. Välj något du inte är rädd om, eftersom det lätt skrapas mot vägg eller sten, framförallt byxorna du klättrar i.

Säkerhet vid bouldering inomhus

Bouldering kräver ingen säkerhetsutrustning, men de flesta skador i hallen kommer från landningen. Så här minskar du risken:

• Kontrollera att fallzonen under dig är fri innan du kliver på väggen, och gå aldrig under någon som klättrar. Klättraren på väggen har alltid företräde.
• Klättra ner i stället för att hoppa när du kan. Det sparar knän och rygg. Måste du hoppa, gör det från så lågt som möjligt.
• Landa på fötterna med böjda knän. Raka ben vid landning är det snabbaste sättet att skada sig vid bouldering.
• Lämna väska, vattenflaska och telefon utanför mattan. Allt som ligger på mattan kan du landa på.
• Värm upp innan du provar något svårt. Uppvärmning minskar risken för överbelastningsskador, och några lätta problem eller traverser i stigande svårighet räcker.

Gradering av bouldering: Font-skalan och V-skalan

Boulderproblem graderas efter svårighet, och två skalor dominerar. I Sverige och resten av Europa används Font-skalan, som kommer från boulderskogen Fontainebleau utanför Paris. I Nordamerika används V-skalan. Båda finns förklarade i vår ordlista för klättring, tillsammans med resten av orden du möter i hallen. Font-skalan börjar med rena siffror och lägger från grad 6 till versala bokstäver (6A, 6B, 6C) och plustecken (6B+), där C är svårast inom siffran. Att bokstäverna är versaler skiljer bouldergrader från repklättringens grader, som skrivs med gemener (6a). V-skalan är enklare: V0 och uppåt, med VB (basic) för de allra lättaste problemen.

Ungefärlig översättning mellan skalorna:

De flesta nybörjare börjar på Font 4 till 5+, och det tar normalt flera månaders regelbunden bouldering att nå 6B. Räkna med att hallgrader är snällare än utomhusgrader: ett 6A i hallen är sällan ett 6A på riktig sten.

Teknik och vanliga nybörjarfel vid bouldering

Det vanligaste felet vid bouldering är att dra sig uppför väggen med armarna. Armarna tröttnar på några minuter, benen håller hela passet. Håll armarna raka så ofta du kan, böj benen mer och tryck dig uppåt med fötterna.

• Stå på tåspetsen, inte på mellanfoten. Tån går att vrida och når längre, mellanfoten låser höften.
• Läs problemet från marken innan du kliver på. Hitta start- och toppgrepp och gissa rörelserna, så slipper du improvisera hängande i en arm.
• Vila två till tre minuter mellan försöken på samma problem. Trötta försök lär dig inget och ökar skaderisken.
• Lär dig teknik före styrka. Fingerboard och styrkeprogram kan vänta till andra året, det första året ger klättringen i sig all styrka du hinner tillgodogöra dig.

Hur ofta ska du bouldra?

Två till tre pass i veckan räcker gott i början. Tre pass ger snabbast utveckling, men fler än så innan kroppen vant sig ökar risken för överbelastning, och fingrarna är det som tar mest stryk. Vilodagar är en del av träningen. Fyll passen med många lätta och medelsvåra problem i stället för att fastna i ett svårt: det är bredden av rörelser, grepp och väggvinklar som gör dig till en bättre bouldrare.

Bouldering utomhus: crashpad och spotting

Utomhus finns ingen matta, ingen jämn mark och inga färgade grepp. Fallet ska fångas av crashpads och en spottande kompis.

Crashpad för bouldering utomhus

En crashpad är en tjock, hopfällbar matta som du lägger under problemet. Den ska täcka hela fallzonen, och fallzonen är större än marken under startgreppen: följ problemet från start till topp och tänk igenom var du hamnar om du faller på varje rörelse. Är marken ojämn fyller du hål och sluttningar med mindre mattor först och lägger de stora ovanpå, och kliver runt på landningen innan du klättrar. Lägg aldrig mattorna med glipor eller kant i kant: det är lätt att stuka foten mellan två mattor. Höga block kräver fler och tjockare mattor.

Spotting vid bouldering

Spotting innebär att en kompis står under dig, beredd att styra fallet mot mattan. Spottern fångar dig inte, utan sätter händerna vid höfterna, styr dig till en landning på fötterna och skyddar huvud och rygg om du faller bakåt. Spottern står med ena foten bakom den andra för att ta emot även ett oväntat fall utan att själv tappa balansen.

Från bouldering till klättring med rep

Vill du klättra högre är topprepsklättring nästa steg. Repet sitter redan i toppen och en säkrare på marken tar in det i takt med att du klättrar, så fallen blir minimala. För att själv säkra behöver du grönt kort, vilket du får genom en kurs på några timmar hos en klätterhall eller klubb. Tekniken från bouldering följer med: fotarbetet och de raka armarna är precis vad du behöver på de långa lederna.