Till innehåll

Ledklättring

Ledklättring är steget efter topprepsklättring. I stället för att repet sitter färdigt i toppen tar du med det upp och klipper in det i säkringspunkter på vägen. Här går vi igenom hur ledklättring fungerar, hur fall och fallfaktor hänger ihop, hur säkraren jobbar, vilka kommandon som gäller och vad röda kortet innebär.

Vad är ledklättring?

Vid ledklättring klättrar du med repet under dig i stället för ovanför. Säkraren står på marken och matar ut rep i takt med att du rör dig uppåt, och på vägen klipper du in repet i säkringspunkter med quickdraws eller slingor. Säkringspunkterna kan vara fasta bultar i berget eller egna säkringar som du placerar i sprickor.

Ledklättring är därför sättet att ta sig upp för en klippa där ingen kan gå runt och rigga ett topprep. Det är också den form av klättring som kräver mest av både klättrare och säkrare, eftersom fallen blir längre och båda måste fatta beslut under tiden.

Ledklättring eller topprepsklättring: skillnaden

Vid topprepsklättring är repet alltid spänt ovanför dig och ett fall blir sällan mer än några decimeter. Vid ledklättring faller du förbi den senaste säkringspunkten: ungefär dubbla avståndet ner till den, plus slack i repet och repets töjning.

Moment Topprepsklättring Ledklättring
Repet Fäst i toppen från start Tas med på vägen upp
Fall Minimala, repet alltid spänt ovanför Längre, ner till under senaste säkringspunkten
Fysiskt krav Lägre Högre: du stannar för att klippa in
Mentalt krav Lägre Högre: du måste kunna hantera längre fall
Utrustning Grundläggande Mer: quickdraws, eventuellt kilar och kamsäkringar
Licens inomhus Grönt kort för säkraren Rött kort

Sportklättring och tradklättring: två sorters ledklättring

Ledklättring delas in efter vilken typ av säkringspunkter leden har.

Sportklättring

Vid sportklättring är säkringspunkterna fasta bultar som redan sitter i berget, och du tar bara med quickdraws för att koppla repet till bultarna. Sportleder är ofta branta och gymnastiska och går på berg som saknar sprickor att säkra i. Sportklättring finns både inomhus och utomhus.

Tradklättring

Vid tradklättring placerar du egna säkringar, som kilar och kamsäkringar, i bergets sprickor och formationer. Andremannen plockar ur dem på väg upp, så leden lämnas utan spår. Tradklättring kräver mer kunskap och mer utrustning, eftersom du själv bedömer om varje säkring håller, men ger tillgång till alla klippor som inte är bultade.

Vilken ledklättring börjar du med?

Börja med sportklättring. Du behöver mindre utrustning, inlärningstiden är kortare och du kan koncentrera dig på rephantering, inklippning och fall innan du lägger till konsten att placera egna säkringar. Tradklättring är nästa steg när du är trygg på led och vill ut på obultade klippor eller i alpin miljö.

Fall och fallfaktor vid ledklättring

Hur allvarligt ett fall vid ledklättring är beror inte i första hand på hur långt du faller. Det avgörande är fallfaktorn: fallets längd delat med hur mycket rep som är ute mellan dig och säkraren. Ju mer rep som är ute, desto mer töjning kan repet ta upp, och desto mjukare blir fångrycket. Fallfaktorn ligger mellan 0 och 2 vid klättring.

Petzl har mätt krafterna i verkliga fall. Vid fallfaktor 0,3, en vanlig situation på en sportled, tog klättraren en kraft på cirka 2,5 kN, säkraren 1,5 kN och den översta säkringen 4 kN. Vid fallfaktor 1, som kan uppstå precis efter en standplats på en flerrepslängdsled, var siffrorna 4, 2 respektive 6 kN. Slutsatsen för dig som ledklättrar enrepslängdsleder: de hårda fallen är sällsynta så länge det finns gott om rep ute, och de farligaste fallen är de korta nära marken eller en hylla, inte de långa uppe i väggen.

Fallfaktorn är en förenkling. Repdrag genom många quickdraws gör att bara en del av repet töjer sig, vilket i praktiken höjer fallfaktorn, och en säkrare som rör sig tar upp en del av energin.

Säkring vid ledklättring

Säkraren vid ledklättring gör mer än att hålla i repet. Petzl sammanfattar jobbet i tre ord: vaksamhet, förutseende och rörlighet.

Säkrarens position

Stå nära väggen. Ju längre från väggen du står, desto mer rep finns mellan dig och klättraren, och desto längre blir fallet. Få situationer kräver att säkraren står mer än två meter från väggen. Följ klättraren med blicken, gå in mot väggen och ge rep när klättraren ska klippa, och gå tillbaka när inklippningen är klar. Bromshanden håller alltid om repet. Är klättraren betydligt tyngre än säkraren används bottenankare eller viktsäck.

Dynamisk säkring

När klättraren faller högt upp i leden kan säkraren ta ett kliv eller ett litet hopp framåt i samma ögonblick som repet sträcks. Rörelsen tar upp energi och sänker fångrycket för klättraren. Dynamisk säkring betyder inte att hålla flera meter slack: den extra repmängden förlänger bara fallet. Dynamisk säkring ska inte användas när det finns risk att klättraren når marken eller slår i en hylla.

Innan första säkringen är klippt

De första metrarna på en led är oskyddade. Säkraren spottar klättraren tills den första säkringspunkten är klippt: står bakom, redo att styra ett fall så att klättraren landar på fötterna, med repet redan i säkringsdonet och lagom slack för första inklippningen. Rött kort-kursen tar upp just spottning och riskerna före första bulten.

Klättrarens ansvar

Repet ska alltid gå framför benet, aldrig mellan benet och väggen. Faller du med repet bakom benet kan foten fastna och du vänds upp och ner. Kliv över repet när leden svänger.

Kommandon vid ledklättring

I Sverige lärs kommandon ut enligt Svenska Klätterförbundets "svenska modell", samma i klätterhallen som på klippan. Orden som används kring repet, från standplats till omläggning, förklaras i vår klätterordlista.

  • Säkring klar: säkraren, efter genomförd kamratkontroll.
  • Jag klättrar: klättraren, när klättringen börjar.
  • Ta hem: klättraren vill ha stramare rep.
  • Slack (eller slacka): klättraren vill ha mer rep, till exempel för att klippa in.
  • Ta mig: klättraren vill belasta repet.

Före varje led gör ni kamratkontroll från repände till repände: åttaknuten sitter i rätt öglor på selen, båda selarna är rätt påtagna, repet ligger rätt i säkringsdonet, karbinen är låst och sitter i rätt ögla, och repänden har en stoppknut minst 50 cm in.

Röda kortet: licensen för ledklättring inomhus

För att säkra vid ledklättring i en svensk klätterhall behöver du rött kort, Svenska Klätterförbundets licens för ledklättring. Grönt kort är förkunskapskravet, och förbundet rekommenderar att minst en månad går mellan topprepskursen och ledklätterkursen. Rekommenderad lägsta ålder är 13 år.

Kursen har en digital del på cirka två timmar med ett kunskapstest och en praktisk del i hallen. På kursen lär du dig att ledklättra och ledsäkra självständigt inomhus, vilken utrustning som krävs, vilka risker som finns och hur du förebygger dem, spottning och riskerna före första bulten, uppvärmning för att undvika överbelastningsskador, samt vilka försäkringar som gäller. Kursen avslutas med en uppklättring där du visar att du klarar att klättra och säkra på led.

Utomhus krävs varken grönt eller rött kort. Ingen kontrollerar dina kunskaper vid klippan, så ansvaret för att du och din replagskamrat kan det ni ger er på ligger helt på er.

Utrustning för ledklättring

Jämfört med topprepsklättring i hallen tillkommer det som behövs för att bygga säkringskedjan på vägen upp.

  • Klättersele med utrustningsöglor för quickdraws.
  • Säkringsdon: hjälplåsande, som GriGri, eller tubmodell. Kursen lär ut båda typerna, och du ska kunna det du säkrar med.
  • Dynamiskt enkelrep: inomhus finns ofta rep på plats, utomhus behöver du ett eget på 50 till 80 meter.
  • Quickdraws: inomhus sitter de ofta redan på leden, utomhus tar du med egna. Några längre är bra att ha mot repdrag.
  • Hjälm utomhus, för både klättrare och säkrare. Sten och tappad utrustning träffar oftare den som står på marken än den som klättrar.
  • Kilar och kamsäkringar tillkommer först vid tradklättring.

Vanliga frågor om ledklättring

Hur långt faller man vid ledklättring?

Vid ledklättring faller du ungefär dubbla avståndet ner till den senaste säkringspunkten, plus slack i repet och repets töjning. Står du en meter över senaste quickdrawen blir fallet drygt två meter.

Vad är fallfaktor vid ledklättring?

Fallfaktorn är fallets längd delat med hur mycket rep som är ute. Den avgör hur hårt fångrycket blir vid ledklättring: samma fallängd ger ett mjukt fall högt upp i leden och ett hårt fall nära standplatsen.

Behöver jag rött kort för att ledklättra?

Ja, för att ledklättra och ledsäkra i en svensk klätterhall krävs rött kort. Utomhus finns inget kortkrav, men ledklättring på klippa ställer högre krav på kunskap, inte lägre.

Kan jag ledklättra direkt efter grönt kort?

Nej, grönt kort gäller topprepssäkring. För ledklättring går du rött kort-kursen, och Svenska Klätterförbundet rekommenderar minst en månads topprepsklättring emellan.

Är ledklättring farligare än topprepsklättring?

Ledklättring innebär längre fall och fler moment att göra rätt, så marginalerna är mindre än vid topprepsklättring. Med rätt teknik, kamratkontroll och en säkrare som står nära väggen är fallen vid ledklättring en del av sporten snarare än olyckor.

Läs vidare

Fler guider

Bouldering

Bouldering är klättring på låga väggar utan rep, med tjocka mattor som fångar fallet. Här går vi igenom vad bouldering är, vad du behöver, hur graderingen fungerar och hur du bouldrar säkert inomhus…

Läs guiden

Topprepsklättring

Topprepsklättring är den form av repklättring de flesta börjar med. Här går vi igenom hur topprepsklättring fungerar, vad grönt kort innebär, hur kamratkontroll, kommandon och säkring går till och…

Läs guiden

Sportklättring

Sportklättring är ledklättring på fasta bultar, och den enklaste vägen ut på riktig klippa. Här fördjupar vi oss i det som är särskilt för sportklättring: bultar och ankare, hur du klipper quickdraws…

Läs guiden