Crux är ledens svåraste del, och det är i regel den som bestämmer graden. På svenska skrivs ordet ofta krux, och båda stavningarna används i klätterhallen.
Var cruxet sitter spelar roll
Cruxet kan sitta var som helst, och placeringen förändrar hela ledens karaktär.
Ligger det lågt är det bekvämt att jobba med. Du är utvilad när du kommer dit och snabbt tillbaka på marken efter ett fall, så du hinner många försök per pass. Nackdelen är att en led med lågt crux ofta känns lätt resten av vägen, och det är lätt att slarva bort turen högre upp.
Ligger cruxet högt uppe måste du komma dit pumpad varje gång. Då är resten av leden minst lika viktig som cruxet självt: hur mycket kraft du har kvar när du når det avgör om det går. På sådana leder handlar arbetet lika mycket om att klättra den lätta delen effektivare som om att lösa de svåra rörelserna.
Olika slags crux
En led kan ha flera crux, och de behöver inte vara av samma slag.
- Rörelsecrux. En enskild hård rörelse, ofta ett långt drag eller ett dåligt grepp. Den löses med teknik och kraft, och antingen går den eller så går den inte.
- Uthållighetscrux. En lång sektion av medelsvåra rörelser utan vila. Den löses med tempo och med att du sparar kraft dessförinnan.
- Huvudcrux. En passage som är teknisk lätt men läskig, till exempel långt ovanför säkringen eller på hal platta. Den avgörs av att du vågar flytta vikten.
Vissa leder har inget tydligt crux alls utan är jämnsvåra hela vägen, och de känns ofta hårdare än graden antyder, eftersom det aldrig kommer någon lätt sektion att återhämta sig i.
Så jobbar du med ett crux
Crux är där beta betyder mest. Det är nästan alltid i cruxet som valet av sekvens skiljer ett fall från en lyckad tur, och därför är det den delen folk diskuterar och filmar.
Jobbar du med ett projekt är standardmetoden att lösa cruxet först. Har du inte hittat en sekvens som fungerar där finns det ingen anledning att ödsla kraft på resten av leden. Bryt ner passagen i enskilda rörelser, lös dem var för sig och länka sedan ihop dem.
Öva också in ingången till cruxet, inte bara rörelserna i det. Många faller för att de kommer in i passagen med fel hand eller fel fot, och då fungerar inte sekvensen de tränat. Bestäm i förväg exakt vilken position du ska nå cruxet i.
Crux och säkring
Vid ledklättring hör en sak till förberedelsen: se efter var säkringen sitter i förhållande till cruxet. Är du långt ovanför bulten när det hårda kommer blir fallet långt, och då vill du veta det innan du är där.
Klipp in repet innan du går in i cruxet om det går, men inte från en position där själva klippet är svårare än rörelsen. Att klippa från ett dåligt grepp med extra rep ute är den situation som ger de längsta fallen.