Replängd

En replängd är så långt replaget kan klättra i ett svep. Är klippan högre än repet räcker måste leden delas upp i etapper, och varje sådan etapp är en replängd. Förstemannen klättrar upp, bygger en standplats, säkrar upp andremannen, och därifrån börjar nästa replängd.

Vad som bestämmer längden

Repet sätter taket, men sällan den faktiska längden. En replängd slutar där det går att bygga en bra standplats, där repdragningen börjar bli tung, eller där klättraren och säkringspersonen fortfarande kan höra varandra. Ska replaget dessutom kunna fira samma väg ner måste etapperna rymmas inom det repet klarar att firas på. Ledbeskrivningar anger därför både antalet replängder och deras längd.

Multipitch och långtursklättring

Leder som är längre än en replängd kallas långtursklättring eller multipitch. Där turas klättrarna ofta om att gå först, dels för att fördela jobbet, dels för att repet redan ligger rätt vid varje standplats. En ledbeskrivning som anger tre replängder säger alltså både något om längden och om att du behöver kunna bygga standplats, koppla om och hantera repet på en hylla. Tiden på leden styrs i praktiken mer av omkopplingarna än av själva klättringen.

Replängd som längdmått

Ordet används också som ungefärligt längdmått i vägbeskrivningar och förarbetsbeskrivningar, i stil med att en klippa är en halv replängd hög. Hur många meter det är beror på repet, och moderna enkelrep finns i flera längder, så måttet är grovt.

Replängden och fallfaktorn

Replängder påverkar dessutom hur hårt ett fall blir. Precis efter en standplats är bara en kort bit rep ute, och då stiger fallfaktorn snabbt. Ju högre upp i replängden klättraren kommer, desto mer rep finns ute och desto mjukare blir ett fall. Det är en av skillnaderna mellan en enkel ledklättring på en replängd och en lång tur på flera.